Alltså jag kan tycka såhär, okej ingen kan avgöra andras smärta. Alla går igenom olika saker, något som du kanske tycker är skit jobbigt kanske jag går igenom hundra gånger per dag och inte alls tänker på. Ni fattar vad jag menar! Men hallå, på riktigt. Folk får faktiskt börja skärpa sig, har det blivit en trend att må dåligt och klaga på precis allt? Vill ni må dåligt, eller vad handlar den här grejen om...
 
Wow, du fick inte den där sjukt snygga killen som du spanat på så länge. Han valde den sönder blonderade tjejen som har ett iq på typ 0? Gick din värld under?

Det jag menar är, att man måste lära sig att prioritera saker som är viktigt. Det här kommer säkert låta helt sjukt, men jag har en del erfarenheter när det gäller livet. Det är tio år med leukemi, en far som har skitit i mig sen jag var fem år, morföräldrar som har både cancer och är alkohlister, jag har precis förlorat min absolut bästa vän och min förra pojkvän var otrogen mot mig. Men på riktigt kolla på mig, jag mår bra idag.. Jag undrar självklart ofta på hur det skulle vara om jag gjort vissa saker annorlunda, hade min pappa velat träffa mig då? Hade jag fortfarande haft min bästa vän? Tankar som aldrig kommer ta slut, men man lär sig dock av sina misstag och jag ångrar ingenting..

Men jag har ett tips, när livet känns piss och du ba hatar allt som är omkring dig. gråtgråtgråt, världens bästa botemedel när man mår dåligt. Sen kan du äta lite choklad också, det lagar ju hjärtan eller vad dom säger..