älskling, det har har nu gått 16 dagar sen du lämnade oss. Jag kan fortfarande inte förstå att du inte finns med oss längre. Idag var det våran tur att ta farväl av dig! Säg mig, hur förbereder man sig inför en begravning?

Natalie mitt lilla hjärta, jag minns en gång när jag sa till dig 'ja, men jag kommer gråta resten av mitt liv' och du svarade ' Isabella, man kan bara gråta åtta minuter i sträck '

Du var alltid sån, du fick mig alltid på bra humör. Men idag kunde jag gråta längre, det var de första jag gjorde när jag gick in i kyrkan och fick se dig på det där fotot. Det har gått många timmar sen vi åkte där ifrån och jag gråter fortfarande. Men det är väl nu det värsta ska vara över, nu har vi ju faktiskt sagt hejdå! jag vet att du alltid kommer vara med mig.. Man varför är man alltid så efterklok, det är ju så mycket jag vill säga till dig. När jag träffade Anton idag, så började jag tänka på när vi var ute mitt i natten och kastade äpplen på alla hus. Vi skrattade så vi grät och när vi tröttnade på att kasta öpplena åt vi så vi fick ont i magen isället. Sen gick vi in och du lärde mig att oboy är tusen gången godare om man dricker det med sugrör.

Du ville alltid att jag skulle sjunga för dig!
jag ska sjunga, jag lovar...

Det gör ont, det gör det. Men som sevgi sa, vi har så mycket kvar att leva för. Du vet att jag älskar dig!
'Det jag i framtiden nu gör, det ska jag göra för dig'
/ din mandeltuss